Allt och inget blir
Jag ska vara ärlig, jag har ingen riktig glädje, den är så fejkad det bara går, den är till så att andra ska må bra, ibland får jag mina depp stunder (Pauser från fejken) och jag orkar verkligen inte. Jag hatar mitt liv, jag hatar allt som har med det att göra, men jag är kvar för att jag inte kan lämna mina kompisar, kan inte lämna min familj, kan inte lämna alla mina nära och kära för mina "själviska" behov. Jag älskar mina kompisar (de flesta) och jag älskar min familj, men ibland orkar jag inte, då får jag gråtattacker... inget man ska säga men så är det, och så finns det panikattackerna när jag verkligen inte orkar...
Var väl det jag ville säga.. Hejdå.
Kommentarer
Postat av: Fefe
Var väl det jag ville säga.. Hejdå.
Stackare!! :C
Trackback
